Stenhuset byggdes år 1847 för sex familjer med så kallade bostadskök. På de skarvade takbrädorna i köket kan man se att väggen är flyttad och att en ny innervägg är ditsatt för att man skulle få en kammare.
År 1917 fick brukets bostäder elektricitet. I smedbostaden finns därför elektriska lampor.
Tapeten i köket har nytryckt mönster från år 1920 och i kammaren från år 1913.
Hembygdsföreningen har försökt inreda ett bruksarbetarhem som det kunde ha sett ut på 1910- och 1920-talet. Sockerskrinet användes till att hacka toppsocker. Spillet togs tillvara i lådan nertill. Sockertoppar tillverkades här i landet till år 1942, men både strö- och bitsocker förekom redan under senare delen av 1800-talet.
Skomakarlådan var ganska vanlig i hemmen förr. Det fanns många barn så far i huset fick se till att familjen inte gick i trasiga skor. Skomakarlådan som finns här i köket är nog ovanligt välförsedd. Den har tillhört Axel Pettersson, ”Stationspelle? som var son till skomakaren Anders Petter.
Den höga bruna byrån i kammaren har tillhört Nils Lundberg och har en gång i tiden stått i ett rött trähus här intill, nummer 13. Nils, tvilling med Erik, och deras familj har bott i Stenhuset.
De två bruna stolarna med mönstrad sits har tillhört Eric Ericsson och har stått i ett hus mitt över vägen i ”Äppelparken”.
Bouppteckningen är efter smeden Otto Alfred Isacsson, död år 1893, som var bosatt i Stenhuset. Sonen Sven har skrivit dikten ”En titt bakom ett gardinlöst fönster”.
”Minnen från ett västmanländskt järnbruk”, som hänger på väggen, är skänkt av Ingvar Isacsson, Västerås.
Tavlan med vyn över Sura bruk och kyrkor är från början av 1900-talet. I mitten på tavlan syns Kyrkskolan. Stugan längst till höger är den äldsta skolan, som kom till år 1845. Till vänster syns Hofgårdens gamla ladugård.
Smedbostaden iordningställdes av Surahammars Hembygdsförening år 1984.